Hej! Jag måste vara lite tyst, för matten sover.... Nemo här! Jag har fått igång apparaten och tänkte berätta lite om mitt liv här i Jämtland. Det händer ju så mycket hela tiden! Men matte är nog lite härsken på mej efter det som hände igår, så jag får ta det lite försiktigt... Vad som hände igår? Jo det är ju så här, att jag brinner ju lite i kroppen av all min energi. Matte säger att det inte går att få ut allt i mej. Hehe. Hon har så rätt. Men i alla fall, så vände sig matte om, när hon och husse höll på med bussen och då tog jag ett snabbt skutt rakt igenom häcken. När matte sedan upptäckte att jag var borta, så blev det ett hiskeligt liv. Hon ropade och ropade. Hon hämtade mesen Fussen för att han skulle hämta mej, men han är ju så galen i matte att han bara satt och viftade på sin glada svans. Matte ropade och visslade, men jag hade bestämt mej för att jag skulle på upptäksfärd. Vad jag hittade?? Säger jag inte!!! Det finns alltid någon som skvallrar för dom andra och då blir det väl hundgården för mej kan jag tänka mej...  Efter en kvart så där, så bestämde jag mej för att springa hem igen. Då var matten ganska sur....

Senare på kvällen, när vi var ut en sväng, så hade matte mera ögon på mej än vad jag trodde, så när hon ropade på mej, så tänkte jag inte lyda. JAg tänkte mej att fortsätta utforska åtminstånde Mällbyn på egen hand, men då ropade matten med en så arg röst att jag bara fann mej i att gå hem... Jag har aldrig hört henne så arg. Uch det var inte kul då.

Tidigare i sommar, så bestämde jag mej för att hjälpa matten lite. Hon hade hällt ut 3 säckar jord i roshäcken och jag har gjort allt jag kan för att det ska vara lucker jord där, men det går inte så bra, för all jord hamnar ute på gräsmattan... Och matte gruffar på mej. Vadå?? Jag gör så gott jag kan!!!!

Nu undrar ni säkert om jag aldrig får göra något med min energi? Jodå, vi gör en hel del, men det räcker liksom inte. När jag har vilat mej en kvart, så är jag redo för nya uppdrag!! JAg har en energi som fylls på med raketfart!!!

Nu när husse o matte vaknar, så drar dom visst till Norge, men vad jag har förstått, så ska jag vara hemma med Fussen. Om jag fattade rätt, så kommer det hit en tjej som ska bo här. Hon har en hund, som jag ska terrorisera allt jag kan!!!

Hepp nu börjar det höras något uppe!! Bäst att jag drar!! Hej tills vi ses nästa gång!!

.... och när grabbar e sjuka, då vet ni ju hur det är, eller hur???? Matte pratade med vetten i förra veckan och dom trodde att vi har fått kennelhosta. Ja vad annars kan man vänta sig? Var och varannan granne har det ju.  Så nu e de VILA som gäller. Lilla Ikki snorar och lever om ungefär som jag, morsan Myrra är ganska symtomfri nu och den lilla dåren Nemo är pigg som en nötkärna och gör allt han kan för att få mej på lekhumör... Suck. Jag orkar inte med honom snart. Men vad kan jag göra? Han e ju bara en liten skit som inte fattar nåt!  Nej nu går jag och lägger mej och hoppas att det blir bättre snart.

Host och nys tills vi hörs och syns // Fussen

Matte fick en snilleblixt igår kväll. Hon kom på att hon skulle testa något hon kallade "klicker" på mej. Först satt hon i soffan och klickade och varje gång hon gjorde det så fick jag något i munnen. Vad det smakade?? Ingen aning! Jag sväljer allt! Fort!

Efter en stund dröjde det mellan "klickarna" och då tittade jag upp på matte och då klickade hon och jag fick något. Efter några gånger fattade jag att om jag tittar matte i ögonen, då klickar hon och jag får en godis!  När matte märkte det , så slutade hon. "Vi fortsätter imorgon" sa hon. Och jag som tyckte det där var lite kul! Jag fick ju mat ju!! Nehej! Nu hittade matten mej här vid tangenterna. Dags att jobba säger hon... Vadå igår sa hon ju att hussen är hemma, så det kunde bli en skön prommis. Jaja vi får väl se vad som händer... Hade // Ikki

...det är jag det!  

Som ni ser så är jag ingen beardis utan en Norfolkterrier. Liten och söt säger dom flesta. Söt, ja det vet jag   men liten? Nejdå. Den ända gången det kan vara besvärligt är när vi går i skogen och jag vill kolla något vid sidan av stigen... Då är 60 cm lössnö ganska svårt att ta sig fram i när man är 25 cm hög och dessutom har korta ben  Att sedan Nemo kommer som en kanonkula gör ju inte saken lättare precis...

Mitt mål är att bli chef på det här stället. Jag har testat vart Myrra står i den frågan, men det gjorde så ont att jag väntar ett tag med att fråga igen. 

Husse har jag i alla fall lindat runt min vänstra klo. HAN tycker i alla fall att jag är söt, men det finns tyvärr gränser för vad jag får göra för honom .   

Nej nu vill matte ha tillbaka tangenterna, så.... Hade!! // Ikki

...det är jag det!! Jag föddes i augusti förra året på kennel Highflying längst ner (nästan) i detta avlånga land. Jag är barnbarn till Myrra, säger dom. Min pappa är en skitsnygg kille som bor i Dannmark. Han är visst halvbror med Fussen som bor hos oss. Ja, så nu vet ni om lite av min släkt.

Som hund håller jag nog på att driva familjen till vanvett, när jag är på mitt värsta humör. Men det gör inget, för matten älskar mej ändå... (till Fussens förtret) He he..   Men ibland så tycker även jag att livet kan vara ganska mysigt, när man får ligga i mattes knä och bli både kliad och lite masserad... Trimbordet gillar jag skarpt! Det är lite häftigt att stå däruppe och titta ner. Synd bara att jag inte får vara där oftare.

Jag har lärt mej ett bra trick. När jag vill gå ut och kissa, sådär vid 5-tiden på morgonen, då skäller jag tills jag hör att matte har förstått meddelandet. När jag då hör att hon snublar sig fram i mörkret, då tänder jag taklampan i köket! Bra va??? Då hittar hon ju i alla fall ner till mej och då får jag gå ut. Sen kan vi gå och sova igen, men nehej, då påstår matten att hon har hunnit vaknat för mycket. Knäppkärring! Det är väl bara att gå och lägga sig, det gör vi hundar i alla fall. Nehej. Nu var det slut på min tid vid tangenterna. Ha de bäst!! // Nemo

Det är jag som är Fussen! En glädjebomb, var det någon som sa!! Jo jag är alltid glad. Livet är som en fest!! Jag är förvisso väldigt bra som hund, MEN jag har en liten detalj som inte är så bra... Mitt ena öga är blått. Och så får det inte vara!!! Att jag sedan är en rejäj typ, Snygg på alla sätt och har en bra mentalitet, spelar ingen roll!! Jag har ett blått öga!!  Nåväl, jag har andra uppgifter i livet: Jag tränar lydnad, har anlaget och ett 1:a pris i viltspår. I övrigt så måste jag se till att matten har det bra på kvällen. När hon lagt sig på kudden, så måste vi goas en stund. Jag lägger då mitt huvud framför henne så att vi kan mysa en stund. Jag är nog en riktig mattegris jag   

Jag kommer att skriva här så fort jag kommer åt. Det händer ju faktiskt en hel del och jag vill gärna berätta för ALLA om allt roligt som händer.

Så till nästa gång: Tjongtjong // Fussen

.. och jag är chef här! I skivande stund är jag nästan 8,5 år. Matte säger att jag böjar bli gammal. Pytt heller! Jag hör inte dåligt, jag hör det jag vill höra, så det så! Att kroppen har lätt att lägga på sej, ska hon inte säga något om. Hon har precis som jag fått några barn och då blir det så.

När jag kom in i min mattes liv för lite mer än 8 år sedan var det meningen att jag skulle bli hennes nya arbetshund  Men glöm det! Jag tyckte att jag kunde få med mej godispåsen in på soffan, så kunde matten själv trampa runt i fot ,ligg, stå och allt annat larv som hon försökte lära mej. Jag visste redan då att jag hade andra kvalifikationer. Jag är vacker! Det tog ett tag för matten att förstå detta, men när jag var 11 månader hade jag lyckats få henne att förstå, att utställningshund, det är min grej!! Efter det så har jag lärt henne allt jag kan.

Efter några om och men så blev jag norsk, svensk och till slut dansk utställningschampion! Två gånger har jag stått i finalen i Republikens hund. Båda gångerna har jag blivit slagen av grabbar!   GRRRRR

Om en dryg vecka är det dags igen. För Republikens hund alltså. Denna gången så har jag kvalat in till både Republikens hund och Årets veteran. Så nu är det bara att hålla tummarna. I detta sammanhang kan jag berätta att jag även deltagit i Skånes Golden Go också. Där hamnade jag på delad tredje plats!! Inte illa va!!

Nej det får bli det hela idag. Det står en Fuss bredvid mej som också vill skriva. Han är min son.. Till nästa gång - Hade // Myrra

När matte eller husse är ledig, så får vi ofta gå i skogen. De e kul!!! Nu på vintern är det ju mörkt när vi kommer hem och då har dom ingen lust att famla sig runt säger dom... Men idag var det en sån där bra dag! Men oj så mycke snö det har kommit!! Lilla Ikki försvann nästan i snön!! Men hon kämpar på!

Dom närmaste dagarna ska vi få presentera oss här på bloggen, så titta gärna in igen.

Hade // Fussen